Läser ledaren i svd.se om Professor Calmfors funderingar om det 5:e jobbskatteavdraget vs avskaffandet av värnskatten.
Calmfors menar på att jobbskatteavdrag inte har någon större nytta nu när arbetsmarknaden inte behöver stimuleras på samma sätt som tidigare. Däremot att ett flit och utbildningsbidrag skulle göra större nytta genom att avskaffa värnskatten. När jag argumenterat med vissa Riksdagsledamöter om detta tidigare i sommar, har dem varit kyliga till att avskaffa värnskatten. Trots att det är en överenskommelse som är blocköverskridande ifrån 1991-92 att den enbart skulle vara temporär. Jag personligen misstänker att Riksdagsledamöterna inte vågar avskaffa värnskatten för att dem då skulle bli anklagade för att enbart gynna dem högavlönade. Kanske är det därför som oppositionen (ja rent ut sagt) ljugit om att det enbart är höginkomsttagarna som fått fördel av jobbskatteavdragen. Dessa utspel för att påverka regering och styrande i Riksdagen att inte våga ge sig på värnskatten.
Men då jobbskatteavdragen mest riktats mot de låg och medelinkomsttagare som bäst behöver detta, så kan det nog vara på tiden att vi även uppmuntrar flit och högre utbildning. Ja det är höginkomsttagare som får fördel. Men därigenom får hela samhället även stora fördelar. Fler kompetenta kommer att tacka JA, till högre befattningar med högre lön. För att dem vet att dem inte kommer att förlora ekonomiskt på löneökningen. Vissa kommer nog att undra hur man kan förlora på löneökning. Jo genom att skatten höjs dramatiskt vid vissa brytpunkter. Jag kan som exempel ta när jag jobbade i utlandsstyrkan som Ekonomichef, då hade jag 43200 per månad och fick ut 26 000. Medan en löjtntnant med 33 000 per månad fick ut 27 000. Hur kunde denna löjtnant få ut mer, med lägre lön. Jo för att jag hade passerat gränsen för statlig skatt och värnskatten. Värnskatten gjorde att den med lägre lön fick ut 1000 kronor mer än den med 10 000 kronor högre lön per månad.
Varför ska den med högre lön och oftast även högre och mer ansvar tjäna mindre reallönemässigt. Då finns ju ingen anledning till att ta det där högre ansvaret. Det är ju oftast mer arbete kopplat till det, och ska arbetslinjen gälla. Då måste ju arbete löna sig. Det ska även löna sig att skaffa sig en högre utbildning, även fast man sitter och betalar av studieskulder ända fram till pension om inte längre med nya studiestödssystemet.
När det gäller offentliganställda har jag en annan teori som kan underlätta för barnsköterskor och undersköterskor. Det är att de som tjänar jobbar inom det offentliga ska arbetsgivaren enbart betala halva arbetsgivaravgiften. Det är ju ändå skattemedel som finansierar de offentliganställda. Varför betala skatt på skatten. Många kommuner och semikommuner (Landsting) skulle därigenom få mer kapital att satsa på löneökningar för dem med lägst löner. Samt göra det mer attraktivt att jobba som lärare. Men hur ska det finansieras undrar nog någon, andra kommer backa bak ut. Genom att flytta arbetsgivaravgifterna till inkomstskatten då dem kommer att betala mer i inkomstskatt med högre löner. Inkomstskatten går ju även till kommunen. Som det är idag flyttas ju pengar enbart runt i systemet mellan olika konton och plånböcker. Om man förenklar systemet, minskas ju även de administrativa kostnaderna. Ja det blir två olika skattesystem för privatanställda och offentliganställda. Men det blir ingen merkostnad, utan istället en kostnadsminskning.
Så avskaffa värnskatten och halvera arbetsgivaravgifterna för offentliganställda. Avskaffa beskattning hos våra soldater i utlandstjänst. Pengarna används ju ändå som en sorts bistånd för landet vi tjänstgör i. Många av soldaterna handlar och håller därigenom igång ekonomin i det landet. Samt att dem inte nyttjar det som vi betalar skatt för här hemma i sverige. Dem riskerar sina liv för världsfreden.
